Välkommen till Föreningen för Idéburet Boende



De idéburna organisationerna kännetecknas av att de:


– syftar till att främja ett värde, en idé.

– syftar inte till ekonomisk vinst.

– gynnar allmän- eller medlemsintresset.

– är inte en del av stat/kommuner.

Olika samhällssektorer

De idéburna organisationerna tillhör vad man ibland kallar den tredje sektorn i samhället.


Tredje sektorn är ett begrepp som refererar till en uppdelning av samhället i olika sektorer som har olika identitet och funktioner. En vanlig ordning i detta sammanhang är att dela upp samhället i följande sektorer:


Första sektorn

Staten (inklusive alla dess underkategorier som kommuner, landsting, myndigheter).


Vad gäller boende har vi här tex de kommunala bostadsbolagen eller de allmännyttiga bostadsbolagen. De har ett uppdrag om att tillgodose medborgarna med boende.


Andra sektorn

Den privata sektorn (inklusive alla olika sammanslutningar vars grundläggande drivkraft och syfte är att ge avkastning på insatt kapital).


Boenden i denna sektor tex är egna hem samt bostadsrätter.


Tredje sektorn

Den består av idéburna organisationer, social ekonomi i vilken ekonomiska föreningar och kooperativa företag ingår, vissa stiftelser, samt det civila samhället.

Kooperativa hyresrätter

I tredje sektorn skulle tex kooperativa hyresrätter passa in. Idag är SKB den i särklass största aktören. Dock kanske så stor att delaktigheten för den boende kanske går något förlorad. Samhörighetskänslan medlemmarna emellan påminner ganska mycket om att vara hyresgäst i ett vanligt kommunalt bostadsbolag.


Den kooperativa hyresrätten kan inte säljas vidare vilket förhindrar ekonomisk spekulation i boendet.


Kooperativa hyresrätter kan även delas i i två kategorier.



Hyresmodellen

Här återfinns de föreningar som hyr av allmännyttan som äger fastigheten och kanske även förvaltar den.



Ägarmodellen

Den andra kategorin är de kooperativa hyresrättsföreningar som själva äger sin fastighet. Här är det ingen annan som gör vinst på medlemmarnas boende. Eventuellt överskott flyttas över till kommande verksamhetsår.


I denna andra kategori kan man även göra uppdelningen mellan dem som förvärvat en befintlig fastighet och dem som byggt och projekterat sitt eget boende. Så vitt vi vet har ingen kooperativ hyresrättsförening ännu byggt sin egen fastighet.


Det finns olika grupperingar som har olika idéer om sitt boende. Några av dessa kan vi återfinna som idéburet boende då de finns i tredje sektorn som kooperativ hyresrätt.



Kollektivhus

En typ av boende som vi kan finna i alla tre sektorer – i allmännyttan, som kooperativa hyresrätter och som bostadsrätter – är Kollektivhusen. De har ofta slutit upp kring att laga gemensam middag vilket de delat upp emellan sig. Även andra gemensamma ytor kan ha inrättats i fastigheten för de boendes trivsel.

http://www.kollektivhus.nu



Generationsboende

Generationsboende är på samma sätt som kollektiv en stark idé om sitt boende som har skapats på sina håll. De har oss veterligen ingen organisation som driver deras gemensamma intressen.



Seniorboende

Till skillnad från generationsboende så skapar ibland bostadsbolagen eller föreningar ett seniorboende där likasinnade kan få det lugnt och trevligt på ålderns höst. Detta är en stor del av bostadsbeståndet om vi jämför med kollektivhus, generationsboende, bygg- eller bogemenskaper.



Byggemenskap

Byggemenskaper är ett fenomen som vi finner i andra och tredje sektorn. Det är när en grupp individer sluter upp kring en egen idé om hur man skulle vilja utforma och bygga sitt boeden. De kan sedan välja att göra det som bostadsrätter vilket det finns några exempel på. Och det finns åtminstone två initiativ som planerar att göra det som kooperativa hyresrätter.

http://byggemenskap.se



Boendegemenskap

Det finns en variant på byggemenskapen som är boendegemenskap. Det är när boende i allmännyttan, eller för den delen även i bostadsrätter eller i kooperativ hyresrätter sluter upp kring en gemensam idé om sitt befintliga boende och genomför det. I det första fallet som är vanligast så förhandlar de boende med sitt kommunala bostadsbolag. Boendegemenskaper har ingen gemensam organisation som driver deras intressen men det finns en grupp som arbetar för att skapa fler boendegemenskaper i Stockholm.

http://www.boframtiden.se/verksamhet.htm